Orgeln var dyrare än kyrkan

Stensjökyrkan fyller 40 år under 2014, och dessa år har varit händelserika. Bland annat har kyrkan bytt orgel. Den ursprungliga orgeln flyttades till Apelgårdens kyrka i Kållered, och en ny orgel kunde invigas 1979 (endast fem år efter kyrkans tillkomst).

Utbyggnad för orgeln

Även den glasade gången i Stensjökyrkan är en tillbyggnad. Foto: Lars Gahrn.
Även den glasade gången i Stensjökyrkan är en tillbyggnad. Foto: Lars Gahrn.

Den nya orgeln ansågs vara alltför stor för kyrkorummet. Därför byggdes en större nisch i nordväggen, som då ännu var yttervägg. Orgeln och utbyggnaden kost­ade mycket pengar. ”Orgeln blev dyrare än kyrkan”, sade arkitekten Kjell Malmqvist, något vresigt, och församlingen skrattade gott åt detta yttrande. Här och var under utfrågningen framskymtade, att Malmqvist tyckte, att de ekonomiska ramarna hade varit i snävaste laget. Målsättningen att hålla nere kostnaderna ledde dock till två uppskattade lösningar, dels altarfönstret, dels kyrkklockan i byggnadens sydöstra hörn. På båda ställena finns fönster, som bidrar till en omväxlande ljussättning i kyrkorummet. Vad gäller altarfönstret hade man varit noga med, att detta inte skulle bli för stort, så att ljuset kunde bli bländade.

Kyrktorget – en tillbyggnad

Väster om kyrkorummet finns ett kyrktorg eller en glasad gång utefter kyrkans hela västsida. Den är ett slags förhall och förbindelsegång mellan kyrkans olika delar. Även den är ett tillbygge, och den tillkom i samband med att församlingshemsdelen byggdes 1986. Dessförinnan sköt sakristian fram ur byggnaden som en kloss, och mitt emot fanns en mindre förhall vid ingången, men någon förbindelsegång fanns inte mellan denna förhall och sakristian.

Kyrkbygge – en allvarlig uppgift

Hur många kyrkor har Kjell Malmqvist ritat? Han kunde inte svara på rak arm men började med att räkna upp dem, som han erinrade sig som hastigast. Uppräkningen var dock högst ofullständig. Framför allt hade han restaurerat många kyrkor. Att rita en kyrka är en allvarligare uppgift än de flesta andra, framhöll han. En sådan uppgift tar man på stort allvar, och man hastar inte fram. Denna kyrka blev hans egen församlingskyrka, där han själv och hustrun Britta är trägna kyrkobesökare, och där hon under många år var kyrkvärd.

Församlingshemmet – en anlitad byggnadsdel

Kjell Malmqvist och hans hustru Britta, under många år kyrkvärd i Stensjökyrkan.
Kjell Malmqvist och hans hustru Britta, under många år kyrkvärd i Stensjökyrkan.

De 40 åren har varit händelserika, och en historik förelåg redan 1997. Den är författad av Else-Britt Jönsson, en av eldsjälarna bakom kyrkan, och hade beställts till Mölndals Hembygdsförenings årsskrift. Artikeln ingår i årgång 1996 och har nu omtryckts i Kyrkklockan, våren 2014, med några tillägg om vad som har hänt efter 1996. Historiken är av stort intresse både för kyrkfolket och alla andra. I den stora församlings­hemsdelen hyr många föreningar in sig. Så till exempel brukar Gunnebo Vänner vara här ett par gånger om året. Stensjöns församling brukar även hyra brostugan av Gunnebo Vänner. En historik kan behövas för minnet. Man blir så van vid hur en byggnad är nu, att man glömmer av hur den har varit tidigare.

Jag häftade ett PM

Ljusbäraren i form av en ängel är invändigt den mest uppmärksammade kyrkoprydnaden.
Ljusbäraren i form av en ängel är invändigt den mest uppmärksammade kyrkoprydnaden.

När Stensjökyrkan invigdes, var jag tjugo år gammal. Vid tjugo års ålder och dessförinnan gör man inte några större insatser för vare sig världen eller hembygden. Ändå har jag varit med längst ut i kanten. Stensjöns Småkyrkostiftelse bildades 1967. Under min pryotid (praktisk yrkesorientering) tjänstgjorde jag på Mölndals pastorsexpedition. När stiftelsen skulle bildas eller fortsätta sitt arbete, skulle ett PM med två blad delas ut eller skickas ut. En av mina arbetsuppgifter blev att häfta ihop dessa två blad. Denna insats hör till de minsta och framstår som än mindre i jämförelse med vad många andra har uträttat, men en anledning till att jag kommer ihåg detta PM, som häftades ihop av mig, är nog att jag tyckte, att jag för många minuter blev indragen i en historisk händelseutveckling. Ett kyrkbygge är en viktig händelse i en bygds historia.

Klicka här för denna artikel som pdf

Stensjökyrkan – en kyrka med intressanta särdrag

Stensjökyrkan fyller 40 år under 2014, och söndagen den 9 mars firades denna församlingskyrka med en stor ”festhögmässa”. Arkitekten Kjell Malmqvist utfrågades av prosten Stefan Risenfors, och det var slående hur mycket även själva kyrkobyggnaden hade utvecklats under de gångna 40 åren.

Var skall kyrkan ligga?

Stensjökyrkan med den uppmärksammade upphängningen av kyrkklockan. Foto: Lars Gahrn.
Stensjökyrkan med den uppmärksammade upphängningen av kyrkklockan. Foto: Lars Gahrn.

Om verksamheten är livlig och växer, krävs både förändringar och tillbyggnader. ”Festhög­mässan” visade upp en livaktig församling med många verksamheter och gott om folk i alla åldrar. Arkitekten Kjell Malmqvist är själv församlingsbo och var med från början. Innan kyrkan tillkom firade man friluftsgudstjänster på platsen. Kjell Malmqvist tillverkade ett enkelt björk­kors till dessa friluftsgudstjänster. Föregå­ng­aren till Stensjökyrkan var Heleneviks församlingshem. När man skulle bygga en ny kyrka, hade man en tomt uppe på Nötåsberget att ta ställning till. Här hade ett missionshus legat, men det hade rivits, och man hade möjlighet att bygga en ny kyrka här. Signe Hasselblad, en av eldsjälarna i småkyrkostiftelsen, var intresserad av denna tomt, men åtskilligt talade emot. Det fanns branta backar på båda sidor, och tomten låg i utkanten av det område, som kyrkan skulle betjäna. Man ville ha en mer central tomt, och så stannade man för den nuvarande.

Oro för trafikbuller

Man skulle bygga i en sluttning, och därför byggdes en suterrängkyrka. Man var orolig för att trafikbruset från Gunnebogatan skulle störa. Oron var befogad, ty trafiken har ökat hela tiden under de gångna 40 åren. Dels byggde man åt gatan en vägg utan fönster. Framför kyrkan anlades ett kyrktorg med framdragna väggar som ett slags avskärmande vingar på sidorna. Huset vilar på en betongplatta, som till en del är gjuten på berget. Under kyrkorummet finns församlingslokaler, men här fanns inte några tjänsterum. När Stensjön blev egen församling, inrättades pastorsexpeditionen i Götiska Förbundets skola nedanför Mölndals Kråka. När Birgitta Landgren började som organist 1981, måste hon och de andra anställda ta sig ner till Götiska Förbundets skola för att hämta papper och stencilera.

Tre insatser av arkitekten

Lösningen blev en tillbyggnad på norra sidan, där kyrksalen och tjänsterum inrymdes. Utbyggnaden tillkom 1986, och arkitekten var en gammal bekant, nämligen Kjell Malmqvist. År 2005 byggdes kyrkan ut åt södra sidan, och denna gång tog man upp fönster åt gatan. Arkitekten hette även denna gång Kjell Malmqvist. Vid festhögmässan gav man flera gånger uttryck åt stor tacksamhet och tillfredsställelse över förhållandet, att man hade haft samme arkitekt under alla tre byggnadsskedena. Genom 2005 års utbyggnad har kyrkorummet utvidgats, och detta behövdes under festhögmässan, då kyrkokören fyllde denna del av kyrkan. Genom tillbyggnaderna har kyrkan blivit en mycket omväxlande byggnadskropp. Den har såsom Gunnebo ”mycken mouvement” (rörelse) i sig. Den speglar redan på många sätt historien.

Fönster i stället för altartavla

Stensjökyrkan – en omväxlande byggnadskropp.
Stensjökyrkan – en omväxlande byggnadskropp.

Åtskilligt finns att säga om kyrkans inre. I början av 1970-talet var man mycket angelägen om att hålla nere kostnaderna. En altartavla hade man inte råd med, ansågs det. Kyrkoherde Lennart Levén kom på den – både bildligt och bokstavligt – ljusa idén att i stället ha ett altarfönster på altartavlans plats. Fönstersmygen försågs med trappsteg som en medeltida Jakobs­stege. Sådana fönstersmygar med trapp­steg finns i en del gamla medeltidskyrkor. Altaret sattes i nordöstra hörnet av kyrko­rummet, som på detta sätt fick större djup. Altaret är i sin ena ände inbyggt i väggen, som just här är byggd på hälleberget. Givetvis finns en tanke bakom detta. Jesu liknelse om huset på hälleberget och huset på sanden (Matt 7:24:25 och Luk. 6:48) är känd bland kyrkfolket. Altarets vänstra kortsida vilar på ett ben, och altaret liknar alltså en bänk, som är höjd över golvet. Biskop Bertil E. Gärtner, som skulle inviga kyrkan, lär ha ställt sig frågande inför detta ovanliga byggnadssätt, men allt går att lösa. Till invigningen lär man (enligt vad prosten Stefan Risenfors i efterhand hade fått höra) ha staplat upp lösa tegelstenar under altaret, så att även detta altare såg ut att vara byggt på golvet. När biskopen hade återvänt hem, plockade man undan dessa lösa tegelstenar igen. Historien är mycket bra, men min misstro mot goda historier är stor. Olyckligtvis ville jag ha historien bekräftad. Det visade sig då, att varken Kjell Malmqvist eller Stellan Hasselblad hade hört talas om den. Jag har hört mig för även på andra håll, men de tillfrågade har skakat på huvudet: ”Vi har inte hört talas om något sådant”. Stefan Risenfors och jag har funderat vidare och ställt den nya frågan: Kan det röra sig om ett förslag, som aldrig genomfördes, eller hade man mycket få invigda i detta knep? Vem vet besked?

Kyrkklockan synlig i kyrkan

Stensjökyrkans arkitekt, Kjell Malmqvist, och prosten Stefan Risenfors.
Stensjökyrkans arkitekt, Kjell Malmqvist, och prosten Stefan Risenfors.

En kyrkklocka skulle man ha, men även i detta fall gällde det att hålla nere kostnad­erna. Lärarinnan Elna Björk erinrade sig, att Fässbergs kyrka hade tre kyrkklockor, av vilka en inte användes. Kyrkklockan fick man därifrån. Den kostade inte något, men en klockstapel kunde bli kostsam. Toltorps­kyrkan hade nyligen fått en klockstapel för 20 000 kr, och att satsa lika mycket på Stensjökyrkan var inte möjligt. Vad skulle man göra? Kjell Malmqvist fick snilleblixten att sätta in klockan i byggnadens sydöstra hörn, längst upp under taket. Genom ett fönster är den synlig inne i kyrkorummet. Detta är en ”originalidé” från Kjell Malmqvist själv. Han har inte sett någon annan kyrkklocka hänga så, och det visade sig att inte heller någon annan i församlingen hade sett något liknande. Däremot hade många hört uppskattande omdömen om denna upphängning, som gör kyrkklockan synlig inifrån kyrkorummet.

Klicka här för denna artikel som pdf