I Röhsskas Gunneboarkiv finns en avskrift av ett brev, som saknar både årtal och underskrift. Jag kunde dock lätt lista 
ut, att Christina Hall måste ha skrivit det. Jag skickade in en artikel till Lasse Larsson, som offentliggjorde den i Gunneboblad 1/2004. Senare visade det sig, att brevet fanns bland osorterade arkivhandlingar från Gunnebo. De överfördes till Mölndals Stadsmuseum. När jag gick igenom dem, fann jag brevet och kunde granska sigillavtrycket i lack. Då fann jag ett sigill med Christina Halls initialer. Min slutsats, att hon hade skrivit brevet bekräftades alltså. Då skrev jag en artikel om sigillet.
Sigillet förklarar, varför brevet inte är undertecknat. Redan på utsidan fanns ju Christina Halls initialer. Den, som lämnade fram brevet, har väl antagligen också talat om, varifrån meddelandet kom. Det har nämligen inte gått med postverket utan har uppenbarligen sänts med bud mellan Göteborg och Gunnebo. Både brevmeddelanden och varor har givetvis ofta sänts med tjänare mellan de två orterna.
Det visade sig dock, att något så viktigt som mjöl saknades i receptet. Tord Melander påpekade detta, och så blev det en tredje artikel.
Den skrevs 2004, och alltsedan dess har jag delat ut receptet. Ännu sex år senare har jag dock inte fått smaka en enda sirapsskorpa. Jag tar detta som ett tecken på att skorporna är så goda, att folk vill äta upp dem själva.
Här meddelas alla dessa tre artiklar. Efter utredning och misslyckade försök torde det numera inte vara svårt att baka Christina Halls ”goda sirapsskorpor”.
———————————————-
Två recept från Gunnebo före 1795
I Röhsskas Gunnebo-arkiv finns allsköns fotografier och avskrifter, bland annat ett intressant brev, som innehåller ett recept för skinkor och ett annat för goda sirapsskorpor. Avskriften meddelas här:
”Til
Jungfru NecKren
Gunne BoAt tilreda goda SKinKor
Till 2:ne SKinKor tages 3. skålpund Salt. 2 skålpund brunt puder-socKer, samt ½ stop Kråssade Enebär, hvilKet blandas tillsammans, sedan gnides SKinKorna dermed i 8 dygn, en gång om dagen, när De har legat i 8:ta dagar, så tages ¼ skålpund saltpetter och 4 näfvar Salt och saltas så ner, då de sKola ligga en månad, sedan röKas de 14. dagar vid Kall röK af Enris och EK-löf sammanblandat. Derefter uphängas de at torKa, och när Sommaren Kommer, nerläggas de uti samma laKe som de förut legat uti, när man vil KoKa dem, sKola de läggas uti watn et dygn förut, de tåla at KoKa 7 timmar.
Goda Siraps-SKorpor.
3:ne Halfstop Mjölk, En god marK Smör 1 qvarter brun Sirap. Denna Degen arbetas tils han släpper händerna, och ansas som en vörte-deg, TorKade Pomerantz-SKal efter Smak.
Säg Jungfru Åhman at min Resa blifver up sKuten tils vidare, och at hon blifver quar på Gunne-Bo, och Syr min hvita Klädning Pasferdiger, Trå medföljer til Klädningen. Stäl til at Slagtet sKier nästa Torsdag, hvarken förr eller senare, och laga at SKorporna baKas Måndagen, och Tisdagen om de intet hinnas med på en Dag. Jag Kommer nästa vecKa till Gunne-Bo. Maten som sKulle tilredas på Gunne-Bo behöfves intet, en Kiött Korf KoKas Onsdagen.”
(Ordet skålpund står i brevet angivet med ett tecken.)
Brev från åren före 1795
Brevet är ställt till jungfru Neckgren på Gunnebo. Enligt uppgifter, som Arvid Flygare har tagit fram och skickat över till museichefen Stig Roth, skulle Brita Christina Neckgren (1770-1838) år 1794 ha sammanvigts med guldsmeden Peter Malmstedt (1762-1840). Vigseln ägde rum 21/4 1794, och eftersom brevets adressat tituleras jungfru, bär sitt flicknamn och var anställd på Gunnebo, bör brevet ha skrivits före vigseln. Vem har då skrivit brevet?
Brevet skrevs av Christina Hall
Brevet har skrivits av någon som skrev meddelanden och lackade igen dem med egen stämpel. Vederbörande gav befallning åt både jungfru Neckgren och jungfru Åhman. Den sistnämnda syr en vit klänning åt brevskrivaren. Brevskrivaren är alltså en person i framskjuten ställning, antingen fru Christina Hall eller hushållerskan, som att döma av sitt rum och dess utrustning intog en betydligt högre ställning än pigorna. Någon tvekan om att brevskriverskan är fru Hall kan dock inte råda. Det var inte många, som kunde skriva begripliga brev vid denna tid, hade tillgång till papper och ägde ett sigill. Fru Hall ägnade sig dock åt brevskrivning, och hon brukade skriva ”Gunne Bo” eller ”Gunne-Bo” (Arvid Baeckström, Gunnebo I, 1977, s. 67, 69 och 70, II s. 19. Lars Gahrn, Gunnebo – ett slott i tiden, 1997, s. 43 och 45). Just så står det i brevet. En hushållerska lät knappast andra tjänare sy klänningar åt henne och kunde knappast heller bestämma när slakten skulle ske. Brevet är av allt att döma skrivet av Christina Hall.
Christina Hall – chef för ett storhushåll
Brevet ger oss en ny sida av Christina Hall. Hon var inte bara sällskapslivets drottning och en viktig kulturpersonlighet utan även chef för ett storhushåll med flera anställda. Med stor sakkunskap ger hon föreskrifter om hur skinkor skall tillredas och goda sirapsskorpor skall bakas. Hon var onekligen mångsidig. Dessutom hade hon mycket med Gunnebos tillkomst att göra. Hon var på många sätt en betydelsefull person.
Mått och vikt
Det skulle vara roligt, om någon ville följa de gamla recepten. Därför meddelas här vad måtten och vikterna står för. Ett skålpund är 425 gramm och en mark 233,7 gramm. Ett stop är 1,308 liter och ett kvarter en fjärdedel därav eller 0,327 liter.
Jag är inte sakkunnig vad gäller 1700-talets matlagningskonst, och därför vore det värdefullt, om någon kunde jämföra recepten med samtida kokböcker. Har Christina Hall helt enkelt övertagit recepten, eller har hon själv prövat sig fram tills hon har fått skinkorna och skorporna alldeles som hon själv ville ha dem?
Fanns köket på nuvarande plats?
Före 1795 var ”stora huset” (nu kallat slott) ännu inte inflyttningsklart. Köket har funnits i norra flygeln, eller har det varit kvar i gamla huvudbyggnaden, som låg omedelbart söder om (närmare vägen än) den nuvarande tjänstefolksbyggningen. I närheten av den plats, där mat tillagas även i dag, stod alltså jungfru Neckgren och tillredde goda skinkor och bakade goda sirapsskorpor kring 1790. Eklöven och enriset, som nämns i skinkreceptet, kunde man lätt få tag på i de närmaste omgivningarna.
————————————————————————————-
Christina Halls sigill
I Röhsska Konstslöjdmuseets Gunneboarkiv finns en avskrift av ett brev till ”Jungfru Neck(g)ren Gunne Bo”. I brevet 
finns bland annat ett recept på sirapsskorpor. (Se Gunneboblad nummer 1/2004.) Tackvare många sannolikhetsskäl kunde jag fastslå, att Christina Hall hade skrivit detta brev. Nu har jag återfunnit brevet – i en bunt ej förtecknade handlingar i Mölndals museum. Brevet har varit förslutet med hjälp av ett lacksigill, som har brutits. De två delarna är dock välbevarade, och den mer än 200-åriga lacken ser ut som om den hade kommit dit igår. I lacken finns en sigillbild instämplad. Sigillet är mycket litet, endast ungefär 24 millimeter rakt över, och mycket grunt instämplat, men om man lade brevet i starkt solsken och vred det åt olika håll, framträdde linjer. Jag ritade upp de båda halvorna var för sig och fogade samman dem. Sigillets bokstäver var ett stort C och ett stort H, sirligt och vackert sammanflätade. Här satt jag med Christina Halls sigillbild framför mig. Min mindre förfinade avbildning meddelas här. Den bör betraktas som ungefärlig. Alla delar av bilden finns inte med på brevet, bland annat därför att Christina Hall har använt för litet lack. Förhoppningsvis skall Christina Halls sigillbild på nytt kunna komma till användning. Gunnebo behöver symboler, och Christina Hall var drottningen, som höll hov i sommarpalatset.
Maken John Halls begynnelsebokstäver finns i ett mycket snarlikt utförande. Bokstäverna J och H är sammanflätade och försedda med vackra slingor. Alltsammans är omgivet av en rundel. (Se Arvid Baeckström, Gunnebo I, 1977, s. 64. Något C finns ej i detta namnchiffer – trots vad som uppges i bildtexten. Det, som har uppfattats som ett C, är högra delen av H.) Gunnebo är en nyklassicistisk byggnad, men John och Christina Halls båda namnchiffer är allt annat än nyklassicistiska i sitt utförande. Flera exempel visar, att fru Hall kunde välja föremål till Gunnebo i helt andra stilar, främst kinesisk stil (Gahrn, Gunnebo – ett slott i tiden, 1997, s. 54; Gahrn, Carl Wilhelm Carlberg och Gunnebo, 1997, s. 11). Nyklassicismen var nog i första hand arkitekten Carlbergs käpphäst. Christina Halls sigill visar dock, att man kunde få utsökta skapelser även med helt andra stilar.
—————————————————————————————————-
Christina Halls goda sirapsskorpor – rätt i receptet
Minns ni Christina Halls recept för goda sirapsskorpor? Jag hoppas att ni inte har försökt att baka dem. Gunvor Larsson försökte men fann till sin förvåning, att något så viktigt som mjöl inte stod upptaget i receptet. Efter överläggningar mellan Lasse och Gunvor beslöts att fullfölja baket utan mjöl. Skorporna blev så hårda, att varken Lasse eller Gunvor ville sätta tänderna i dem, men deras hund Bonnie har å andra sidan gillat att gnaga och tugga på dem. Vid Gunnebo Vänners möte i Mölndals museum tisdagen den 17 februari 2004 redogjorde Lasse för det endast delvis lyckade baket. Vid detta möte hade Tord Melander, författare till skriften Gunnebo Slott & Trädgårdar (2000), till mig överlämnat ett omskrivet recept, med nutida vikter och rymdmått. I hans recept stod ”15-16 dl vetemjöl (varav 3 dl Grahams)”.
-Lasse säger, att mjöl inte omnämns i receptet, och i Melanders recept föreskrivs 15-16 deciliter vetemjöl. Hur går detta ihop? undrade jag.
-Det är klart, att Christina Hall har underförstått mjölet, svarade Melander.
Förhoppningsvis uppskattas skorporna av fler än Bonnie, om ni följer Tord Melanders recept:
Christina Halls pomeransskorpor
½ liter mjölk
50-60 gram smör
1 deciliter sirap
1-2 matskedar torkad pomerans
50 gram jäst
15-16 deciliter vetemjöl (varav 3 deciliter Grahams) – kanske mer…
Baka ut levar, grädda i 200 C långt inne i ugnen. Skär upp och torka.
I händelse av nya misslyckanden: uppsök Bonnie.
Lars Gahrn skriver 