Under sekelskiftesdagarna på Marstrand framträder många personer och gör viktiga insatser. Den som syns och hörs mest är dock Hans Majestät Konungen. I dagens bloggartikel redogör Lars Gahrn för konungens lysande insatser i sommarstaden.
Spårvagn i stället för Vasaorden
Hans Majestät Konung Oscar brukar ju anlända med ångaren Bohuslän, som får föreställa konungens chefsfartyg Drott. Bohuslän angjorde dock Marstrandsön enbart på lördagen. På söndagen kom konungen i spårvagnen, Marstrands gamla elektriska färja, som alltså fick vara Marstrands motsvarighet till slupen Vasaorden. Konungen, spelad av Anders Arnell, steg i land med kunglig värdighet och lät sin nådes sol skina över både Marstrandsbor och tillresta, däribland mig, som blev omkramad inför offentligheten med anledning av mitt förord i Jubileumsboken.
Medaljutdelning på Wendelsberg
Högstdensamme behagade även utnämna mig till hertig av Sörmland. (I vittnenas närvaro har Han under ett föregående år lovat att utnämna mig till serafimerriddare, vilket jag ser fram emot.) Fastän sekelskiftesdagarna på grund av corona-pandemin inte anordnades under 2020, hade jag ändå den höga nåden att få möta Hans Majestät detta år. Jag fyllde nämligen 67 år i juni och avgick därmed från min tjänst vid Mölndals stadsmuseum. Jag avtackades vid sommaravslutningen på Wendelsbergs slott, en anläggning fullt värdig även en konung. Mina arbetskamrater kände tack vare mina bloggartiklar till att jag beundrade Anders Arnells skådespelartalanger och humor. Därför hade de inbjudit honom att förrätta medaljutdelning. Till min stora häpnad såg jag därför Hans Majestät Konungen föregången av en adjutant skrida in i vårt gemak på Wendelsberg.
Konungen – en lysande kommentator
Från den högtidliga mottagningen vid Kungstrappan på Marstrand steg konungen upp i Gustaf V:s jaktbil, en Buick av årgång 1929, ägd och rattad av Staffan Karlsson. Bilen körde i sakta mak med drillflickorna och musikkåren efter sig bort till badplatsen Kalkeberget vid Södra Strandverket, där ”Kungadoppet” skulle försiggå. Modiga kvinnor, män och barn, iförda baddräkter av anno dazumal, kastade sig i det inte alltför varma vattnet.
Sakkunskap eller improvisationsförmåga?
Kommentator var Hans Majestät. Anders Arnell visste uppenbarligen ingenting om simhopp, och han kände inte till namnen på de modiga badarna, och han hade inte förberett sig. Hur i all sin da’r gick det med detta framträdande? Så undrar kanske mina oroade läsare. Jo tack, mycket bra, svarar jag. Vi fick en stunds lysande underhållning tack vare Arnells självsäkerhet, humor och aldrig sviktande improvisationsförmåga. Känner man inte namnen på badarna, kan man hitta på. En lång rad lysande (och hittills okända) adelsnamn passerade revy. (Deltagarna i ett kungligt dopp bör tydligen vara adliga.) Vi fick även lära oss namnen på en mängd olika simhopp, och även dessa namn torde vara hittills okända landvinningar för svenska språket och simsporten. En mycket förtjust badande herre blev av Hans Majestät erkänd som Konungens utomäktenskapliga son (en av dem).
”Anständiga baddräkter”
Det är mycket omtyckt att vara med i Kungadoppet. Man kan få låna baddräkter av forntida modell. Nytt för i år var, att man även kunde köpa ”anständiga baddräkter” (för 799 riksdaler). För att göra badet ännu anständigare hade damerna bikini och herrarna badbyxor under sina ”anständiga baddräkter”, som efter badet sitter klistrade på kroppen och alltså avslöjar mer än lovligt av kroppens behag. Efter badet bjöds de tappra badarna av herr badhusdirektören (Bobo Wallmander) på varm punsch. Först tog sig dock Hans Majestät och hans två adjutanter en kopp. Konungen hade gjort rätt för en hel butelj. Om han hade gått in för underhållning i stället för mat och restauranger, hade han kunnat bli lika stor som Galenskaparna och Lasse Brandeby (Kurt Olsson), men nu ägnar han sig huvudsakligen åt sin restaurang, Arnell på kajen, i Marstrand. Han har ett rikt musikutbud i sin restaurang. Vågar man förmoda att Arnell själv uppträder som bejublad presentatör och kommentator?
En kraftutveckling
Med anledning av corona-pandemin var programmet för 2021 års sekelskiftesdagar inte lika omfattande som 2019 års. Det var dock så rikt, att jag själv hann med bara en mindre del av programpunkterna. Jag var dock med på högmässan i Marstrands minnesrika kyrka klockan 11.00 på söndagen och Christina Svenssons rundvisning i kyrkan klockan två samma dag. Hon kan sitt ämne och berättar både trevligt och fängslande. Sekelskiftesdagarna håller som sagt hög kvalitet. De är en kulturell kraftutveckling av både Marstrand och Kungälvs kommun i dess helhet.
Ett skimmer över Oscars dagar
I Marstrand har man all anledning att vara tacksam över vår svenska historia. Den innehåller – i jämförelse med många andra länders historia – få otäcka och grymma maktmänniskor. Oscar II var välviljan och vänligheten själv. Han strävade att gå balansgång mellan olika intressen och undvika att stöta folk för huvudet. Till och med unionsupplösningen 1905 lyckades han lösa med minsta möjliga bråk. Han har därför blivit ihågkommen som en glansfull och vänlig uppenbarelse i en sommaridyll, som man med saknad ser tillbaka på och även kan minnas med ett litet leende. Den tiden är i många avseenden mycket främmande för oss lika väl som vår tid i många avseenden kommer att framstå som mycket främmande för framtida släktled. Hur som helst stod det ett skimmer inte bara om ”tredje Gustafs dagar” utan även om Oscar II:s dagar på Marstrand. Sekelskiftesdagarnas i Marstrand Ideella Förening lyckas utmärkt med att återskapa den tiden och litet av det skimret.
Lars Gahrn
2022-06-30
Lars Gahrn skriver 