Välfärden bar inte skulden för Sveriges ekonomiska kriser. Tvärtom var den en förutsättning för att Sverige skulle gå bra rent ekonomiskt. Detta är ett av journalisten och filosofie magistern i historia Oskar Brandts viktigaste påpekanden. Istället instämmer han i nationalekonomen Sven Grassmans slutsats: 70-talets höjda oljepriser ledde till de ekonomiska kriserna under 70-talet och därefter.
Välfärden behövs för god ekonomisk utveckling
Välfärden är en förutsättning för god ekonomi. Högerkrafterna eller de nyliberala skyllde dock på välfärden och krävde, att välfärden, det vill säga de sociala förmånerna och lönekostnaderna skulle minskas. Som bekant hade de framgång. Följden blev att folk hade mindre pengar att röra sig med, och att köpkraften i Sverige minskade. Minskad köpkraft ledde till kraftigt ökad belåning av folkets flertal. Den ökade belåningen vållade ekonomiska kriser eller förvärrade de ekonomiska kriserna; medellivslängden sjönk för arbetare (dock ej akademiker), och klassklyftorna ökade. Jämlikheten är i själva verket bra för det mesta. Folk blir lyckligare; medellivslängden ökar, och ekonomin går bättre.
Boksläpp i Majorna
Oskar Brandt framförde dessa tankar och många andra vid sin bokrelease på Crippas Café vid Kusttorget i gamla Majorna torsdagen den 8 oktober 2020. Bokens titel är: Oskar Brandt: Överlevnad för samhället och människorna (BoD – Books on Demand, Sthlm, 153 sidor). Rummet längst in till vänster var fyllt av vänner och bekanta, som hälsade författarens slutsatser med bifall, trivdes och hade trevligt. Stämningen var god, och många dröjde kvar efteråt.
Utbildning är viktig
Oskar Brandt berättade inledningsvis om sin bok och om sig själv. Han läste valda delar av debattboken högt och svarade sedan på frågor. Han kan sitt ämne. Att ställa en fråga är som att trycka på en knapp: sakuppgifter och slutsatser kommer genast i en strid ström från författaren. Man upplevde lite av stämningen från arbetarrörelsens barndom. Förtroendevalda och deras väljare tog då del av föredrag i ekonomiska och ekonomisk-politiska frågor. Många studiecirklar behandlade på den tiden dessa allt annat än publikfriande frågor. Man förstod, att om de anställda skulle förhandla med arbetsgivarna, måste de vara väl pålästa och väl insatta i ekonomiska frågor.
Kunskap krävs, om folk skall lyssna
Något liknande hade Oskar Brandt upplevt redan i skolan. Själv bodde han med sin mor i en hyreslägenhet i Kobbegården i Askim. Många av hans kamrater bodde i ett villaområde ovanför Kobbegården. Både bokstavligt och bildligt såg dessa villaägarbarn ned på barnen från Kobbegården. Lärarna lyssnade mer på villaägarnas barn än på barnen från Kobbegården. Där i skolan lärde sig Oskar, att man måste kunna sitt ämne och vara väl påläst i sakfrågan, om man skall få andra människor att lyssna.
Överskrifter sammanfattar budskapet
Oskar Brandts bok är innehållsrik, och mycket pedagogiskt sammanfattar han ofta kapitlets budskap i kapitelöverskrifterna: Stora problem med evig åtstramning, Den järnhårda lönelagen leder till arbetarens mardröm, Lånedrivna privathushåll skapar ständiga samhällshot, Euron designad för att krossa Europas staters självständighet, Låglönejobb inte bra bas för rikt välfärdssamhälle, Trygghet och tolerans hänger ihop, Marknadshyror en mardröm för folket, Privat sjukvård riskerar att utförsäkra fattiga, Vinstfri skola ger bättre skolresultat, och så vidare.
Privat egendom
”Privat egendom ingen mänsklig rättighet”, är en annan sats bland överskrifterna. Den kan behöva förklaras. Oskar Brandt motsätter sig inte privat äganderätt, men han menar, att samhället måste reglera äganderätten likaväl som så mycket annat, för att samhället skall kunna fungera på bästa sätt för alla medborgare. Även samhälleligt ägande är nödvändigt i en välfärdsstat.
Offentlig sektor behövs visst
En av överskrifterna har den trotsiga lydelsen: ”Offentlig sektor behövs visst”. På många samhällsdebattörer låter det som om den offentliga sektorn helt enkelt kan slopas, men Oskar Brandt påvisar, att så är det inte. Den offentliga sektorn gör ofantlig nytta och är en förutsättning för näringslivets framgångar. Den offentliga sektorn utbildar barn, ungdomar och vuxna. Den vårdar de sjuka och förebygger ohälsa. Den tar hand om handikappade och gamla. Den anlägger och sköter vägar, järnvägar, hamnar och sjöleder. Och så vidare.
Självklarheter bestrids
Oskar Brandt skriver klart och övertygande. Ibland frågar sig läsaren kanske: Är det verkligen nödvändigt att framhålla självklarheter? Svaret är ett obetingat ja, ty dessa självklarheter bestrids och utmanas ständigt. Många kan nämligen bereda sig själva vinning, om delar av den offentliga sektorn kan avskaffas eller privatiseras. Givetvis är även kritikernas synpunkter ibland helt eller delvis berättigade. Den offentliga sektorn kan ibland vara ineffektiv och sysslar för mycket med sådant, som hade kunnat besparas allmänheten. Sådant gäller dock enskildheter. Som helhet måste kritiken mot våra offentliga sektor sägas vara både oberättigad och förfelad.
Studieplan önskas
Oskar Brandt kan sitt ämne, och han kan även skriva lättfattligt och fängslande, så att läsekretsen kan hänga med också i de svårare kapitlen. Boken är på många sätt angelägen. Socialdemokraterna har inte lika lätt som borgerligheten att få ut sitt budskap och de ekonomiska överväganden som ligger bakom. Den socialdemokratiska dagspressen tillhör – med några undantag – historien. De flesta tankesmedjorna drivs av borgerliga företrädare. Ofta är det svårt att intressera löntagarna för ekonomi och politik. Utbudet av lättsam underhållning är mycket stort och lockar bort människorna från viktiga frågor. På grund av den svenska samförståndspolitiken kan viktiga kursändringar genomföras utan någon öppen debatt av större betydelse: skattesänkningar, nedskärningar inom socialvården, privatiseringar, bolagiseringar, nedrustning av försvaret, omläggning av skolpolitiken och mycket annat. I ett sådant samhälle behövs Oskar Brandts bok. Man skulle gärna se, att en studieplan utarbetades, så att den kunde användas som kursbok.
Lars Gahrn
2020-11-19
