Konungen i spårvagn

Under sekelskiftesdagarna på Marstrand framträder många personer och gör viktiga insatser. Den som syns och hörs mest är dock Hans Majestät Konungen. I dagens bloggartikel redogör Lars Gahrn för konungens lysande insatser i sommarstaden.

Spårvagn i stället för Vasaorden

Marstrands elektriska färja med Hans Majestät Konungen ombord styr fram mot kajen på Marstrand. Foto: Lars Gahrn.

Hans Majestät Konung Oscar brukar ju anlända med ångaren Bohuslän, som får föreställa konungens chefsfartyg Drott. Bohuslän angjorde dock Marstrandsön enbart på lördagen. På söndagen kom konungen i spårvagnen, Marstrands gamla elektriska färja, som alltså fick vara Marstrands motsvarighet till slupen Vasaorden. Konungen, spelad av Anders Arnell, steg i land med kunglig värdighet och lät sin nådes sol skina över både Marstrandsbor och tillresta, däribland mig, som blev omkramad inför offentligheten med anledning av mitt förord i Jubileumsboken.

Medaljutdelning på Wendelsberg

Konungen stiger iland på Marstrandsön.

Högstdensamme behagade även utnämna mig till hertig av Sörmland. (I vittnenas närvaro har Han under ett föregående år lovat att utnämna mig till serafimerriddare, vilket jag ser fram emot.) Fastän sekelskiftesdagarna på grund av corona-pandemin inte anordnades under 2020, hade jag ändå den höga nåden att få möta Hans Majestät detta år. Jag fyllde nämligen 67 år i juni och avgick därmed från min tjänst vid Mölndals stadsmuseum. Jag avtackades vid sommaravslutningen på Wendelsbergs slott, en anläggning fullt värdig även en konung. Mina arbetskamrater kände tack vare mina bloggartiklar till att jag beundrade Anders Arnells skådespelartalanger och humor. Därför hade de inbjudit honom att förrätta medaljutdelning. Till min stora häpnad såg jag därför Hans Majestät Konungen föregången av en adjutant skrida in i vårt gemak på Wendelsberg.

Konungen – en lysande kommentator

Konungens adjutant förkunnar Konungens ankomst i Wendelsbergs slottsgemak. Foto: Camilla Eliasson.

Från den högtidliga mottagningen vid Kungstrappan på Marstrand steg konungen upp i Gustaf V:s jaktbil, en Buick av årgång 1929, ägd och rattad av Staffan Karlsson. Bilen körde i sakta mak med drillflickorna och musikkåren efter sig bort till badplatsen Kalkeberget vid Södra Strandverket, där ”Kungadoppet” skulle försiggå. Modiga kvinnor, män och barn, iförda baddräkter av anno dazumal, kastade sig i det inte alltför varma vattnet.

Sakkunskap eller improvisationsförmåga?

Konungen har nyss dekorerat Lars Gahrn med en medalj, framställd enbart för detta tillfälle. Foto: Camilla Eliasson.

Kommentator var Hans Majestät. Anders Arnell visste uppenbarligen ingenting om simhopp, och han kände inte till namnen på de modiga badarna, och han hade inte förberett sig. Hur i all sin da’r gick det med detta framträdande? Så undrar kanske mina oroade läsare. Jo tack, mycket bra, svarar jag. Vi fick en stunds lysande underhållning tack vare Arnells självsäkerhet, humor och aldrig sviktande improvisationsförmåga. Känner man inte namnen på badarna, kan man hitta på. En lång rad lysande (och hittills okända) adelsnamn passerade revy. (Deltagarna i ett kungligt dopp bör tydligen vara adliga.) Vi fick även lära oss namnen på en mängd olika simhopp, och även dessa namn torde vara hittills okända landvinningar för svenska språket och simsporten. En mycket förtjust badande herre blev av Hans Majestät erkänd som Konungens utomäktenskapliga son (en av dem).

”Anständiga baddräkter”

Hans Majestät Konungen som kommentator vid Kungadoppet.

Det är mycket omtyckt att vara med i Kungadoppet. Man kan få låna baddräkter av forntida modell. Nytt för i år var, att man även kunde köpa ”anständiga baddräkter” (för 799 riksdaler). För att göra badet ännu anständigare hade damerna bikini och herrarna badbyxor under sina ”anständiga baddräkter”, som efter badet sitter klistrade på kroppen och alltså avslöjar mer än lovligt av kroppens behag. Efter badet bjöds de tappra badarna av herr badhusdirektören (Bobo Wallmander) på varm punsch. Först tog sig dock Hans Majestät och hans två adjutanter en kopp. Konungen hade gjort rätt för en hel butelj. Om han hade gått in för underhållning i stället för mat och restauranger, hade han kunnat bli lika stor som Galenskaparna och Lasse Brandeby (Kurt Olsson), men nu ägnar han sig huvudsakligen åt sin restaurang, Arnell på kajen, i Marstrand. Han har ett rikt musikutbud i sin restaurang. Vågar man förmoda att Arnell själv uppträder som bejublad presentatör och kommentator?

En kraftutveckling

Herr Badhusdirektören Bobo Wallmander.

Med anledning av corona-pandemin var programmet för 2021 års sekelskiftesdagar inte lika omfattande som 2019 års. Det var dock så rikt, att jag själv hann med bara en mindre del av programpunkterna. Jag var dock med på högmässan i Marstrands minnesrika kyrka klockan 11.00 på söndagen och Christina Svenssons rundvisning i kyrkan klockan två samma dag. Hon kan sitt ämne och berättar både trevligt och fängslande. Sekelskiftesdagarna håller som sagt hög kvalitet. De är en kulturell kraftutveckling av både Marstrand och Kungälvs kommun i dess helhet.

Ett skimmer över Oscars dagar

Christina Svensson, en av Marstrands skickliga ciceroner, fotograferad vid Fredrik Bagges minnesrelief.

I Marstrand har man all anledning att vara tacksam över vår svenska historia. Den innehåller – i jämförelse med många andra länders historia – få otäcka och grymma maktmänniskor. Oscar II var välviljan och vänligheten själv. Han strävade att gå balansgång mellan olika intressen och undvika att stöta folk för huvudet. Till och med unionsupplösningen 1905 lyckades han lösa med minsta möjliga bråk. Han har därför blivit ihågkommen som en glansfull och vänlig uppenbarelse i en sommaridyll, som man med saknad ser tillbaka på och även kan minnas med ett litet leende. Den tiden är i många avseenden mycket främmande för oss lika väl som vår tid i många avseenden kommer att framstå som mycket främmande för framtida släktled. Hur som helst stod det ett skimmer inte bara om ”tredje Gustafs dagar” utan även om Oscar II:s dagar på Marstrand. Sekelskiftesdagarnas i Marstrand Ideella Förening lyckas utmärkt med att återskapa den tiden och litet av det skimret.

Lars Gahrn

2022-06-30

Sekelskiftesdagar i minnets skimmer

Tre skönsjungande flickor. Foto: Lars Gahrn.

Tiden går snabbt, när man har roligt. Nu har mer än tio år förflutit sedan sekelskiftesdagarna på Marstrand började firas. En jubileumsbok har utgivits: Sekelskiftesdagarna i Marstrand: Jubileums Bok 2010-2020, Sekelskiftesdagarna i Marstrands Ideella Förening, redaktörer Hugo Gustafsson och Casper Candetoft, (2021, 63 sidor, av vilka 57 är bildsidor). Jag har skrivit många bloggartiklar under årens lopp om dessa sekelskiftesdagar och fick hedersuppdraget att skriva ett förord.

Gör rätt åt all förtjänst!

Jag har skrivit uppskattande artiklar och tog nu delar av dessa och fogade samman dem till ett förord. När jag bedömer andras insatser, har jag alltid i minnet skalden Carl Gustaf af Leopolds maning i dikten Predikaren:

Gör rätt åt all förtjänst, min son, och gör det gärna,

Men pröva, var hon finns, och vet, att hon är sann.

Följer man denna rättvisa maning, kan man inte annat än skriva uppskattande om sekelskiftesdagarna, som är en kulturell kraftuppvisning av Marstrand och hela Kungälvs kommun.

Skönsjungande flickor

Sång och musik från begåvade ungdomar.

Kungälvs musikkår, drillflickorna, de spelande, sjungande och dansande ungdomarna från musikallinjen på Mimers Gymnasium, Hans Majestät Konung Oscar II (spelad av Anders Arnell), ciceronerna i staden och kyrkan jämte många andra gör utmärkta insatser och kan inte annat än göra starkt intryck på besökarna. Själv höll jag på att fastna vid färjeläget, när jag anlände söndagen den 8 augusti 2021. Där, i regnskydd under en utskjutande balkong, stod nämligen tre skönsjungande flickor i sekelskifteskläder och sjöng gamla svenska folkvisor tonsäkert, mjukt och melodiskt. Ungdomarna imponerar med sin sångkonst och sin vana att obesvärat framträda inför åhörare.

Ungdomarna lär sig att uppträda

Ibland sökte drillflickorna regnskydd under någon balkong eller utbyggnad.

Kungälvs kommun satsar på kulturen, och dessa satsningar kommer att ge ungdomarna mycket. De kommer att ha nytta av sin utbildning i många sammanhang under hela livet. Alla kommer givetvis inte att bli musiker och sångare, men de lär sig att framträda inför åhörare och åskådare. Denna scenvana kommer de att ha nytta av i alla sammanhang: under sammanträden på arbetet, under släktkalas, inom föreningslivet och så vidare. Sist men inte minst har ”det svenska musikundret” orsakats av kommunernas satsningar på musikskolan (nu ofta kallad Kulturskolan). Det är mycket bra, att föreningen Sekelskiftesdagarna i Marstrand ger kommunens duktiga ungdomar möjligheter att framträda inför åhörare i Marstrand. De är väl värda att ses och höras av många.

Sekelskiftesdagarna har dokumenterats i bild

Musikkåren och drillflickorna.

Själv blev jag omedelbart fångad av sekelskiftesdagarnas mångfald och höga kvalitet. När jag först anlände till Marstrand, började jag flitigt fotografera för att ha bildminnen, så att jag skulle kunna återuppleva dessa dagar i efterhand. Många andra har gjort som jag. Antalet bilder från sekelskiftesdagarna är nog närmast oändligt. Hugo Gustafsson och Casper Candetoft har haft en rik bildskatt att ösa ur. Bilderna i jubileumsboken håller hög kvalitet och täcker allt väsentligt. Bilderna får tala för sig själva. Mitt förord är den enda texten i boken. Boken har en viktig uppgift som bildminnen, så att de, som har varit med, kan återuppleva sekelskiftesdagarna. Dessa dagar är dock mycket mer än bilder, nämligen sång, musik, dans, ciceronernas berättelser och högtidliga mottagningar, då Hans Majestät Konung Oscar II välkomnas till sommarstaden. Jag kan inte föreställa mig annat än att många filmare har varit angelägna att dokumentera sekelskiftesdagarna. Kanske skulle man under ett kommande år kunna satsa på en DVD med sång, musik, dans och andra levande scener ur sekelskiftesdagarnas historia?

Nya drillflickor

Kungälvs musikkår – en välljudande och talrik orkester.

Kungälvs Musikkår räknar många medlemmar och spelar mycket bra. Kåren erbjuder en mäktig upplevelse, när den fyller stadens trånga gator med vitklädda musiker och glad marschmusik, och när den tågar fram på kajen. Först går drillflickorna, som dansar livfullt och rytmiskt. År 2020 var sekelskiftesdagarna inställda på grund av corona-pandemin. (Däremot lär man ha firat dem digitalt på sociala medier.) Jag hade alltså inte sett drillflickorna sedan 2019. År 2021 kunde jag inte upptäcka något enda av de kända ansiktena från 2019. Yngre årgångar hade tagit över. De nya drillflickorna gjorde en god insats. Det skall bli intressant att följa deras utveckling mot allt svårare nummer.

Ett rikt ämne

Det är svårt att sammanfatta sekelskiftesdagarna i en artikel. Därför följer ytterligare en artikel i detta ämne längre fram. Då skall ni få läsa om Hans Majestät Konungens lysande insatser.

Lars Gahrn

2022-06-23