Är det någon som inte inställer sitt nationaldagsfirande, så måste det väl vara Götiska Förbundet, som skall värna om och erinra om våra nationella minnen. Götiska Förbundet har Skansen Lejonet (egentligen Skansen Västgöta Lejonet) som sin förbundsborg (eller föreningslokal, om man uttrycker sig på vanlig lågsvenska). Här firar man också nationaldagen.
Historisk plats
År 2020 präglas emellertid av coronapandemin. På de flesta ställen är det mesta inställt, så även nationaldagsfirandet, som i bästa fall kan avnjuta ”digitalt”, vilket inte alls är detsamma. Götiska Förbundet har dock inte kastat yxan i sjön. På nationaldagen klockan tolv samlades en skara medlemmar på sydöstra sidan av den gamla och mycket välhållna skansen. Här befinner vi oss på historisk grund. Redan i början av 1300-talet fanns här ett fäste. År 1612 försvarade Mårten Krakow och hans hustru Emerentia Pauli tappert och framgångsrikt Gullbergs slott mot danskarna. Mot slutet av samma århundrade uppfördes i stället för slottet en murad fästning, kallad skans, av den mindre storleken, efter ritningar av den framstående fästningsarkitekten Erik Dahlbergh. Karl XI och hans son kronprins Karl (sedermera Karl XII) har inspekterat detta bygge.
Skrovligt och kantigt berg
Det skulle ha varit intressant att veta, hur berget såg ut ursprungligen. För att fästningens eller skansens försvarare skulle ha fria skottfält, och för att angripare skulle finna minsta möjliga skydd, har man sprängt bort mindre delar av berget. Sluttningen är därför mycket ojämn och skrovlig. Jag snodde runt där minuterna före firandet och fann två mycket grova borrhål, som skulle ha fyllts med krut, för att delar av berget skulle sprängas bort. Berget går fram också under skansens grundmurrar. Berggrunden bildar här och var – liksom grundstenarna på gamla medeltidskyrkor – en framskjutande sockel, som kan användas såsom sittplats. Här satte vi oss och fann till vår förtjusning att berget hade magasinerat värme och värmde oss underifrån.
Flaggan i toppen och roten
För att försvåra smittspridningen skulle vi hålla oss utomhus. Förbundskaplanen Fredrik Sidenvall höll ett tal om ”Flaggan i toppen och flaggan i roten”. Flaggan med sina gula och blå färger ger oss en känsla av skönhet. Den erinrar oss om korsfanorna från 1100- och 1200-talen. Korset är en viktig sinnebild, som har mycket att säga oss. Flaggan har dock även rötter i våra hjärtan och i våra minnen. Dessa rötter är mycket viktiga. Om flaggan för oss är endast en tygduk utan personliga minnen, kan den ersättas av annat. Ett träd och till och med en buske utan rötter eller med otillräckliga rotsystem kan lätt blåsa omkull i stormen. Dessbättre finns flaggan med i många av våra personliga minnen. Man har flaggat vid viktiga familjehögtider. Sådana minnesbilder har stor betydelse, och i efterhand kan man ibland erinra sig, vilka blommor, som blommade vid tillfällena i frågan. Många har mints och några minns ännu hur man flaggade överallt i Sverige för 75 år sedan, då andra världskriget var slut och hotet mot Sveriges frihet var över. Detta är ett av våra nationella minnen. Flaggan har likaså varit med i många stora händelser under vår gemensamma historia. Svenska flaggan fladdrade över regalskeppet Wasa, över Viborgs slott, över Nyenskans (där Sankt Petersburg senare anlades) över Tallinn (som då kallades Reval.)
Stark symbol med rötter
Vi minns svenska flaggan som ett förenande tecken från tider av sorg. Flaggan var hissad på halv stång 1944, då Hansa hade torpederats, liksom då Estonia hade förlist och då tsunamin hade ryckt bort och dränkt många svenska medborgare. På detta sätt finns ett hjul av personliga minnen och gemensamma historiska minnen, alla förknippade med fanan. Vår flagga väcker minnen och känslor. Den ger oss viktiga associationer. Tack vare minnen, känslor och associationer blir flaggan en stark symbol. Den får djupa rötter i oss. Korset är ett tecken, som hänsyftar på en världsvid gemenskap.
Öster, väster, norr och söder
korsets armar överskygga.
Alla äro våra bröder,
som på jorden bo och bygga.
Korset är en symbol för försoning, förlåtelse, fred och gränsöverskidande gemenskap. Vi har all anledning att samla hela vårt folk kring flaggan och dess budskap om nationell samhörighet, fred och försoning.
Hemvärnet och salutkanonerna
Fredrik Sidenvall avslutade med att leda de församlade i vår nationalsång ”Du gamla, du fria”. Deltagarna i firandet hade uppmanats att ta med sig kaffe, kaffebröd och smörgåsar. Det blev tid för en enkel picknick innan nästa del av firandet tog vid. Hemvärnet sköt salut för fanan och fosterlandet, 21 skott från fyra artilleripjäser. Vid Skansen Lejonet finns nämligen ett salutbatteri, som används vid högtidliga tillfällen, senast vid konungens födelsedag den 30 april. Hemvärnets män och kvinnor hade klätt upp sig i paraduniform med värjor, vaktchefsbrickor och förtjänstmedaljer. De spelade upp ett anslående och sevärt militärt skådespel med alla ceremonier, som hör till. En mindre trupp kom marscherande till salutbatterierna med fanan i täten. Här på andra sidan av skansen var publiken delvis en annan och yngre. Åtskilliga hade kommit främst för hemvärnets och salutens skull. Åskådarna hade förberett sig och stoppat gula hörselproppar i sina öron. Efteråt fick vi gå fram och titta på artilleripjäserna. Hemvärnets män och kvinnor svarade på frågor. De fyra pjäserna var tillverkade av Finspång (då stavat Finspong) 1901, 1902, 1908 och 1908. De två äldsta kanonerna hade alltså tillverkats under Oscar II:s senare regeringsår och gjorde utmärkt tjänst ännu snart 120 år senare. Det kan man kalla kvalitet! Kanonerna hade ingått i krigsorganisationen in på 1990-talet, då kustartilleriet avvecklades. Hemvärnet gjorde ett gott arbete. När kanonerna inte skall användas monterar man bort alla delar, som inte ingår i stommen. Följaktligen var hemvärnets folk på plats i god tid för att sätta ihop kanonerna och för att provskjuta. Dessutom måste man tvätta bort klotter både från kanonerna och från deras kapell (skyddshuvor). Området utövar stark dragningskraft på förstörelsens krafter. Lokaltåg och järnvägsvagnar blir ofta nedklottrade. Tack vare hemvärnet fick vi också känna lukten av krutrök och se svenska flaggor. Salutskottens budskap gick ut över staden.
Lars Gahrn
2020-07-02
