Redan innan Wendelsberg byggdes, kallades detta stora palats för slott. Även Villa Papyrus i Mölndal kallades slott samtidigt. Wendelsberg var färdigt 1883, och detta årtal finner vi på en huggen sten tillsammans med byggherren Bruno Wendels initialer vid huvudingången, men redan 1879 kallades den ännu bara planerade byggnaden i en tidningsartikel för slott. I en föregående artikel har jag behandlat denna artikel, som Roger Jannesson fann på nätet. Från och med 1929 kallades Villa Denninghoff vid Rådasjön och Gunnebo strax intill för slott. År 1935 kallade Axel Möndell Råda Säteri för slott. Ordet slott har alltså redan tidigt använts mycket frikostigt.
Är slott rätt ord?
Vän av ordning och hävdvunnet språkbruk frågar sig naturligtvis: Är det verkligen riktigt att använda ordet slott på detta sätt? Låt oss granska vad Svenska Akademiens ordbok har att säga i ämnet! Det svar, som jag fick fram, överraskade mig. Den frikostiga användningen av ordet slott har i själva verket urgamla anor. Med hjälp av bland andra den gamle Västerås-biskopen Peder Svart skall frågan kunna besvaras.
Vad säger Svenska Akademiens ordbok?
Vad kan då kallas för ett slott? För att besvara den frågan går vi lämpligen till Svenska Akademiens ordbok. I en ordartikel från 1977 får vi veta, att ordet slott betecknar en befäst plats eller byggnad, ett fäste eller med andra ord en borg, en större (särskilt med torn och tinnar försedd och med vallgrav helt eller delvis omgiven) monumental byggnad, som förr utgjorde ett fäste eller en borg, bebodd eller ursprungligen avsedd att bebos av konungen eller en annan furstlig person eller av en adelsman eller en kunglig styresman och dylikt. Ordboksförfattaren medger emellertid, att ordet kunde användas ”oegentligt” även om en ”(större och förnämligare byggnad), som liknar eller erinrar om ett slott”. Därmed kan i stort sett vilka större palats som helst kallas för slott. Man kan åberopa Svenska Akademiens ordbok som stöd för återhållsamhet i ordets användning, men vid närmare granskning är stödet alltså sviktande. Vid närmare eftertanke visar sig stödet emellertid vara svagare än ordboken anger.
Den ”oegentliga” användningen är inte oegentlig
Författaren till ordboksartikeln i Svenska Akademiens ordbok tycks nämligen inte ha uppmärksammat, att den så kallade ”oegentliga användningen” av ordet slott har varit med från början och alltså inte kan kallas oegentlig. Enligt ordboksartikeln skall ordet slott egentligen vara förbehållet konungens befästa kungsgårdar runtom i riket. Men när går vi till Peder Svarts krönika om Gustav Vasa, finner vi, att krönikeskrivaren kallar även biskopsborgarna för slott och fäste. Detta är mycket tydligt i samband med skildringen av riksdagen i Västerås 1527, då biskoparnas slott gång på gång omtalas. (Jag hänvisar till: Peder Svart, Gustav Vasas krönika, utgiven av Gunnar T. Westin, Stockholm 1964, sidorna 139, 141, 142 och 149.) Den stora förändringen i ordets betydelse är alltså inte på något sätt, att ordet slott skulle ha övergått från att beteckna konungens befästa egendomar till att beteckna även andra högt uppsatta medborgares palats. Den betydelsen fanns med från början. Den stora förändringen i betydelse är, att ordet slott har övergått från att beteckna enbart befästa residens till att beteckna även obefästa sådana. (Dessutom har med åren alltfler och allt mindre herresäten med åren kommit att kallas slott.) Dessa iakttagelser styrker uppfattningen, att man har väldigt svårt att anföra vägande skäl gentemot den språkliga utvecklingen. Om någon vill neka Wendelsberg äran av att kallas slott, har han eller hon med andra ord väldigt lite att anföra.
Vilket ord skall vi använda?
Vilket ord skall vi använda? Skall vi kalla säterier, herrgårdar, palatsliknande villor och andra herremansboningar för slott? Var och en väljer själv. Att kalla Wendelsberg och säteriet för slott är inte fel. En sådan användning av ordet slott har ju ett djupt och långvarigt stöd i folkligt språkbruk. Utvecklingen är därför oundviklig och kan inte stoppas av några språkregler. Å andra sidan kan det vara klokt att undvika benämningen slott. Använder man ordet slott, måste man vara beredd på invändningar och mothugg. Vänner av ordning och hävdvunnet språkbruk brukar påpeka, att Gunnebo egentligen inte är ett slott. Motståndet mot detta språkbruk är utbrett och starkt, men alltsedan 1929 har ordet slott dominerat i språkbruket för Gunnebos vidkommande. Det kommunala bolaget heter ”AB Gunnebo Slott och Trädgårdar”. Utvecklingen är som sagt obönhörlig. För mig, som beundrar både arkitekten Adrian Peterson och hans skapelse Wendelsberg, ligger ordet slott nära till hands. Trots den stora åldersskillnaden på mer än 40 år var jag och Axel Möndell (1910-1996) goda vänner, och vi samarbetade mycket ända fram till hans död. Jag säger inte emot Axel. Men å andra sidan är jag nog inte beredd att börja kalla säteriet för slott. Ordet säteri är väl så fint och kanske rentav förnämare. Säteriet är värt den allra bästa benämningen.
Vad säger Rådaborna?
Framförallt skulle det vara intressant att få veta, vad Rådaborna själva tycker. Berätta gärna för mig vad ni anser om ordet slott! Jag är mycket intresserad av språkutvecklingen. I Mölndals stadsmuseums faktarum har jag fått ihop en hel pärm med uppgifter om användningen av ordet slott. Wendelsberg och Råda Säteri är självklart med i den pärmen. Roger Jannessons fynd på nätet ger oss dock mycket att fundera över. De, som vill använda ordet slott, har fått mer vatten på sin kvarn.
Lars Gahrn
2024-04-18
Lars Gahrn skriver 