Wendelsberg kallades slott innan det byggdes

Är Wendelsberg ett slott? Den frågan ställer man sig efter att ha läst en artikel från den 29 juli 1879 i tidningen Förposten. Svaret är att det uppenbarligen fanns folk som räknade Wendelsberg som ett slott redan innan byggnaden var uppförd. Roger Jannesson har under sitt sökande på nätet uppmärksammat denna intressanta artikel, som har överskriften ”Claras bref till en Inlandsjänta”. Det rör sig om ett av den tidens många resebrev. En person ute på resa skriver brev till en vän och berättar vad han eller hon får se eller uppleva under vägen. I detta fall är det uppenbart, att brevskriverskan är en uppdiktad person, men författaren beskriver verkliga sevärdheter och förmedlar de uppgifter, som fanns på den tiden.

Franckes slott i Mölndal

Wendelsberg är ett stort och ståtligt palats med flera torn. Alltifrån början och rentav före byggandet kallades detta palats för ett slott. På denna bild ser vi slottet från tiden före 1930-talets ombyggnad. Foto: Knut Kjellman.

Brevskriverskan och hennes fästman skulle ha träffat en gosse och en flicka från Mölndal och gjort sällskap med detta par. De två paren åkte tillsammans hästomnibuss (passagerardiligens) ut till Mölndal. ”Där besåg vi Franckes slott, som han nu lär få krypa ur efter vad folk pratar”. År 1879 hade David Otto Francke och hans företag gått i konkurs. Man väntade allmänt, att Francke skulle bli tvungen att lämna sitt stora palats i Mölndal. Denna byggnad kallades på senare tid för Villa Papyrus och kallas numera ”Korndals slott”. Resebrevet visar, att åtminstone somliga människor kallade byggnaden för slott redan på 1870-talet.

Ordet slott – ett inflationsdrabbat ord

Ordet slott har alltifrån senare hälften av 1800-talet drabbats av en obönhörlig och långtgående inflation. Alltfler herrgårdar och palatsliknande villor kallas i våra dagar för slott. År 1929 infördes namnet Slottsviken för Villa Denninghoff vid Rådasjön, och samtidigt infördes beteckningen ”Gunnebo slott” i mantalslängderna för Villa Gunnebo. Resebrevet visar, att för många människor var ordet slott en lämplig benämning för Villa Papyrus redan långt före vår tid.

Wendels stora slott

Även bakifrån är Wendelsberg en imponerande byggnad med sin omväxlande arkitektur och många utsmyckningar. Foto: Lars Gahrn.

Från Mölndal vandrade brevskriverskan och hennes fästman upp till Råda. Hon skriver: ”Sedan gick vi till Mölnlycke och besåg hur en herre som heter Wendel hade sprängt bort ett stort berg. På det berget skall han nu bygga ett slott, som ska bli sju gånger så stort som Franckes i Mölndal … Wendels slott skall bli det största på hela amerikanska och engelska och svenska jordklotet.” Tydligen har Mölnlyckeborna framhållit den imponerande storleken på det blivande slottet. Wendelsberg blev mycket riktigt mycket stort, betydligt större än Franckes slott i Mölndal, men nog finns det större slott i Amerika, England och övriga Sverige! Brevskriverskan skulle ha varit en kvinna av folket, och brevets författare vill framställa det enkla folket som aningen barnsligt och löjligt. Överdriften tjänar detta syfte.

Herrgården i Råda blev slott

År 1879 var Villa Papyrus i Mölndal inte lika stort som i våra dagar. Inte desto mindre kallades byggnaden under detta år för slott i tidningen Förposten. Gammalt vykort.

Brevskriverskan och hennes fästman gick vidare till ”Råda herregåls ägor”. Råda Säteris huvudbyggnad kallas alltså herrgård och inte slott. Den språkliga upphöjelsen skulle dock komma även för säteriets del. På 1930-talet skildrade Axel Möndell (1910-1996) Mölndals historia i tidningsartiklar, som senare samlades i en bok med titeln ”Från det gamla Mölndal” (1935). Möndell bodde vid nuvarande Sågdalsgatan i östra Mölndal. Han hade alltså nära till Råda och berättar ett och annat om Råda Säteri i sin bok. Mitt hem ligger nära platsen för Möndells barndomshem. Därför kan man ofta se även mig i Mölnlycke och Råda, och därför skriver även jag om säteriet. Alltnog, Möndell kallar på ett ställe säteriet för ”slottet”. För honom var denna benämning självklar. På sidan 210 använder han ordet ”slottet” om säteriet, men på sidan 212 kallar han huvudbyggnaden för ”herrgården”. Åtminstone i detta fall var de båda orden användbara om samma byggnad. I sin bok har han samlat hörsägner och berättelser från gamla Mölndal. Boken speglar den folkliga användningen av ordet slott.

Vi skall gå vidare

Råda Säteri är en stilren och förhållandevis stor herrgårdsbyggnad. Redan på 1930-talet kunde byggnaden kallas slott. Foto: Lars Gahrn.

Nu har vi gått igenom några belägg för att tre ståtliga herresäten i våra bygder kunde kallas slott förhållandevis tidigt i sin historia, i Wendelsbergs fall rentav tidigare än byggnaden uppfördes. Vän av ordning och hävdvunnet språkbruk ställer givetvis frågan: Är det verkligen rätt att använda ordet slott på detta sätt? Många är beredda att besvara frågan nekande, men vi skall gå igenom vad Svenska Akademiens ordbok har att säga i ämnet. Jag kan redan nu avslöja, att vi inte kommer att möta några röda stoppljus på vår färd men däremot vissa varningssignaler. I nästa artikel skall vi reda ut begreppen.

Lars Gahrn

2024-04-11

Lämna en kommentar