Höststämning med hopp och tillförsikt

”Nu vänder sommaren sitt blad”, var titeln på musikgudstjänsten i Stensjökyrkan söndagen 12 september 2021. Programmet hade tillkommit genom nära samarbete mellan några av församlingens egna förmågor. Margareta Fagman läste egna dikter. Thomas Simson hade skrivit dikter och tonsatt. Anna Fallström sjöng. Birgitta Landgren spelade piano och orgel. Sångare ur Stensjöns kyrkokör sjöng.

 Omfattande samarbete

Thomas Simson är en skicklig pianist, och i Stensjökyrkan visade han, att han även kan traktera ett dragspel. Foto: Lars Gahrn.

Samarbetet sträckte sig dock längre än till att man framträdde under samma musikgudstjänst. Thomas Simson hade tonsatt fyra av Margareta Fagmans dikter. Anna Fallström sjöng fem av Thomas Simsons sånger och en av Margareta Fagmans. Sångare ur kyrkokören sjöng tre av Margareta Fagmans dikter och tre av Thomas Simsons. Mats Norén spelade flöjt. Elisabeth Engdal har arrangerat ett par av sångerna. En församlingsbo, Linus Landgren, hade arrangerat två av Simsons sånger. Han är son till Birgitta Landgren, Stensjökyrkans organist och körledare, som ledde kören och spelade solo på piano: ur Sensommarnätter, nummer 1 och 5, av Wilhelm Stenhammar. Hon hade ansvaret för musikgudstjänsten, som blev en stor framgång. Tillströmningen av åhörare var stor, och åhörarna visade sin uppskattning på många sätt. Hos de medverkande flödade glädjen över. Avslutningen var fylld av glädjeyttringar och tedde sig närmast sydländsk.

Talang och samarbete gav framgång

Margareta Fagman

Framgångsreceptet bestod av talang och samarbete. Flera musikintresserade hade sökt sig till varandra, samarbetat och uppmuntrat varandra. Följden blev, att de denna gång hade överträffat sig själva. Med ålderns rätt bör Margareta Fagman nämnas först. Hennes naturlyriska dikter är välkända och uppskattade tack vare Gunneboblad, Gunnebo Vänners medlemstidning, Kyrkklockan, församlingsblad för Stensjöns församling, och församlingens musikaftnar vid Brostugan. Många naturdikter kan bli en smula platta, men inte så Margareta Fagmans. Tack vare inlevelse, känslans djup och en väl uppövad förmåga att uttrycka känslan i ord och uttryck håller dikterna hög klass. Tre av dikterna läste hon själv upp med stark och klar röst.

Tacksamhet, hopp och tillförsikt

Anna Fallström

Thomas Simson har komponerat 10 av musikgudstjänstens melodier. Hade inte hans namn stått på programbladet, skulle en vanlig lyssnare nog inte ha räknat ut, att en och samme tonsättare hade komponerat alla dessa melodier. Simson kan nämligen variera sig, och han följer mjukt de tonsatta dikternas rytmer och stämningslägen. Detsamma kan sägas om Anna Fallström, som har lång erfarenhet av att sjunga Simsons dikter på ett melodiskt, mjukt och ibland kraftfullt sätt. Att Thomas Simson är en skicklig pianist är känt sedan länge. Denna kväll fick vi veta, att han också kan spela dragspel. Birgitta Landgren har en förkärlek för Wilhelm Stenhammar och tolkade följsamt hans melodier. En konsert med hösten som ämne skulle lätt kunna sluta i dysterhet och missmod, men de framträdande har ett kristet synsätt, vilket ledde till att tacksamhet, hopp och tillförsikt hela tiden kom med. Avslutningsvis var stämningen snarare yster än dyster.

Med Gud har vi alltid sommar

Birgitta Landgren

Tacksamhet, hopp och tillförsikt var ämnena också för komminister Anna Sophia Bonde, som predikade under denna gudstjänst. Hon utgick från Harry Martinsons sommarpsalm, Svensk psalm 202. Man kan av denna psalm få intrycket, att hos Gud är det alltid sommar, och att Gud är sommar. Vi människor tar ofta ut sorgerna i förskott och har svårt att leva utan att oroa oss. Jesus Kristus uppmanar oss dock att inte hysa bekymmer. Vi bör ha ett barns obekymrade inställning. Med Gud kan barnet vara under alla årstider. Med Gud har vi på något sätt alltid sommar. Vi behöver inte gruva oss för hösten eller vintern. Vi bör tänka på det judiska ordspråket: för dåren är ålderdomen vinter, för den vise skördetid. Det viktiga är att först söka Gud och hans rättfärdighet, så skall allt det andra tillfalla oss.

Lars Gahrn

2021-09-23

Kororgeln – en julklapp till Fässberg

Torsdagen den 26 november anlände en tidig julklapp till Fässbergs församling. Egentligen var den ordentligt försenad. Den skulle ha levererats till kyrkans återöppnande tidigt på året, men fabriken i staden Macungie, Pennsylvania, USA, hade varit stängd ett halvår på grund av corona-pandemin. När jag kom till kyrkan vid ettiden på dagen, stod orgeln ännu på sin lastpall framme i koret. Orgelteknikern Anders Björk fanns på plats och kunde berätta åtskilligt. Han är återförsäljare och servicetekniker för Allen Kyrkorglar i Sverige och Danmark och har företaget Tastaturen AB.

Kororgeln skall kopplas ihop med den stora orgeln

Orgelteknikern Anders Björk vid Fässbergs nya kororgel. Foto: Lars Gahrn.

Den gamla kororgeln hade alltför svagt ljud för denna stora kyrka. Den hade därför flyttats till församlingshemmet. Den nya orgeln hade målats i kyrkans färger och var alltså rödbrun. Orgeln skulle stå framme vid predikstolen. Kören står ju ofta framme i koret, och då är det en fördel att även organisten finns därframme, nära sin kör. Men tanken är, att den skall kopplas ihop med den stora orgeln på orgelläktaren, så att organisten kan sitta framme i koret och spela på den stora orgeln, som finns bak i kyrkan. Denna sammankoppling av de båda orglarna kräver dock mera pengar. Den måste därför vänta tills vidare. Karin Rosander, Fässbergs organist, förklarar: ”Det som också gör, att vi kompletterar Magnussonorgeln på läktaren, är att den nya orgeln, som är en digital Allenorgel med 50 stämmor (3-manualig), innehåller fler stämmor, som drar åt det romantiska hållet, vilket gör att man numera har möjlighet att spela större delen av orgellitteraturen på våra två fina orglar. Det har varit en lång väntan och mycket planering för att få denna orgel på plats. Kyrkoherde Carl Sjögren och kyrkorådet i Mölndals pastorat har verkligen velat satsa på orgelmusiken och dess utveckling. Nu står orgeln i koret, och det är vi mycket glada för!”

Musikskola för orgelelever

Allen är firmanamnet.

Intresset för orglar är stort. Under hösten startade Svenska kyrkan Mölndal (församlingarna Fässberg, Kållered och Stensjön) en musikskola, under ledning av orgelpedagogen och musikledaren Lo Bringeland, med inriktning på orgel. Undervisning har dock förekommit här redan tidigare. Musikdirektör Bertil Karlsson arbetade också för Mölndals Musikskola och undervisade ungdomar här på sin orgel. Birgitta Landgren, nu organist i Stensjöns församling, har gått i lära i Fässbergs kyrka för Bertil Karlsson. Nuvarande organist, Karin Rosander, har på samma sätt haft orgelelever. I stort sett alla organister har elever under sin tjänstgöring, i den mån det finns underlag.

Ett utmärkt instrument

Orgeln är målad rödbrun i kyrkans huvudfärg.

På grund av corona-pandemin dröjer det innan församlingen får komma till kyrkan och lyssna till sin nya kororgel. Gudstjänsterna sänds för närvarande genom nätet. Fässbergs kyrka är dock öppen dagtid, och då är alla välkomna att komma och se på församlingens nya orgel. Tisdagen den 22 december var jag tillbaka i Fässbergs kyrka. Efter ett besök i Mölndals innerstad behöver man en annan upplevelse. Centrum har blivit väldigt trångt och mörkt. När man kommer till Fässbergs kyrka, har man både vidd och ljus. Kororgeln är sedan länge färdiginstallerad, och samtidigt med mig anlände organisten Lars Söderlund till kyrkan. Han ville gärna provspela den nya kororgeln. Vår nya orgel lät utmärkt, och tonerna fyllde kyrkorummet. Lars Söderlund har spelat orgel många gånger i denna kyrka. Han fick – liksom Birgitta Landgren och andra – gå i lära hos dåvarande organisten, musikdirektör Bertil Karlsson, en stor orgelvirtuos och känd för sina orgelkonserter.

Många elever i orgelskolan

I kyrkan träffade jag även musikledaren och orgelpedagogen Lo Bringeland. Hon var mycket nöjd med orgelskolan, som hade inte färre än 14 elever och en som står i kö. Lo Bringeland tyckte för sin del, att orgeln är det bästa instrumentet av alla. Ja, orgeln har en stor variationsrikedom, ett bredare register än de flesta andra instrument. Jag erinrade mig Sixten Brandau, under många år komminister i församlingen, även han en stor beundrare av orgeln som instrument. Han lär har skämtat och sagt: När vi i våra bibelöversättningar läser om psaltare och harpa, måste det vara en felöversättning. I den hebreiska texten måste orgeln åsyftas! Detta är givetvis ett skämt, men påfallande är, att orgeln segrade stort under 1800-talet som kyrkornas instrument framför andra. Harpa kan spelas någon gång emellanåt men hör inte till kyrkornas instrumentuppsättningar. Psaltaren finns inte längre och har aldrig spelats i en svensk kyrka. Kyrkornas instrument framför andra är orgeln.

Lars Gahrn

2020-12-31