Hyllningssång

till organisten och körledaren

Birgitta Landgren,

när hon avgick efter 42 års väl vitsordad tjänst

år 2023

av Lars Gahrn

 

Birgitta – orgelns härskarinna

Körsång fyller Stensjökyrkan. Man hör lätta barnasteg.

Man hör glatt och livligt samspråk. Det är slut med folk som teg.

Barnen står på sina stolar, och församlingen hör sång.

Barnen sjunger glatt och livfullt utan hämningar och tvång.

Det är fullt av folk i kyrkan. Där finns syskon, far och mor.

Alla ser mot barnaskaran. Stoltheten är mycket stor.

Andra gånger sjunger vuxna. Man ser många gråa hår.

Folk vill vara kvar i kören, ty där trivs man bra och mår.

Kyrkan fylls av sång och toner. Kyrkan fylls av menighet.

Organist och körens mentor är Birgitta, som man vet.

Se, Birgitta styr sin orgel likasom hon styr sin kör.

Hon samordnar pipors läten, så att välljud blott man hör.

Hon är orgelns härskarinna, ty den lyder hennes bud.

Stensjökyrkan fylls av toner, ja, av upplyftande ljud.

 

Orgeln – instrumentens drottning

Tempel byggdes högt på kullar. Torn och tinnar pekar opp.

Man står närmare den Högste, om man tillber på en topp.

Ja, vi bygger torn och tinnar för att nå vår höge Gud,

och på samma sätt byggs spetsvalv av musikens milda ljud.

Orgeln bygger katedraler, som skall peka upp mot Gud.

Valven lyfter upp varandra, enligt organistens bud.

Så lyfts höggotikens spetsvalv i en jublade koral,

men romanska rundvalv skapas av en känsla, lugn och sval.

Katedraler, som har ritats av vår Adrian Crispin

och en hall i vitt och dagsljus, som Tegnér med salig min

skådade på vigningsdagen, finns i kyrkorglarnas värld.

Där hörs vindens milda susning, åskans muller, klang av svärd.

Orgeltoner bygger tempel uppå mångahanda vis.

Alla framhäver Guds storhet och ger Herren lov och pris.

Lugn och tacksamhet och trygghet finns i Hakvin Spegels psalm,

lik romanska, starka bågvalv ovan världens stoft och kvalm.

När Wallinska psalmer klingar och går fram med lugna fjät,

tycks man skåda romarstilens värdighet och majestät.

 

Orgeln är musiken drottning, ty den står i Herrens hus,

avskild, värdig och högt aktad, fjärran världens vilda brus.

Lugn och trygghet här i världen är en rundbågearkad,

som står stark, bred och pålitlig med rundbågar i en rad.

Längtan, iver, livlig strävan upp mot himmelen, vårt hem,

bygger spetsvalv över spetsvalv. Många strävor stöttar dem.

Orgeln bygger mångt och mycket och på mångahanda vis.

Målet är dock jämt detsamma: uppbyggelse och Guds pris.

 

Orgelmusiken bygger levande helgedomar för Guds dyrkan

En tysk filosof använde poetiskt språk och kallade arkitekturen för ”frusen musik”. Skalden Carl Gustaf af Leopold skämtade med denna poetiska bild i sin dikt ”Mina nya rum” (Carl Gustaf af Leopolds Samlade skrifter II, Stockholm 1815, sidan 274). Andra – som exempelvis Carl Grimberg – har däremot funnit denna bild ”träffande” (Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden 7, Stockholm 1961, sidan 325). Jag håller med Grimberg, och med denna dikt kommer jag med ett svar på af Leopolds mer än två århundraden gamla inlägg. I min dikt vänder jag på filosofens sats och säger, att orgelmusiken bygger levande helgedomar för Guds dyrkan. LG

Juloratorium av Ellen Finnilä-Göranson

Ellen Finnilä-Göranson hade komponerat juloratoriet. Foto: Lars Gahrn.

En samling musiker och sångare, ”som mäktig och högtidlig ljuder”, det fick åhörarna i Stensjökyrkan uppleva på Trettondagen, fredagen den 6 januari 2023. Då uruppfördes Ellen Finnilä-Göransons juloratorium. Sången och musiken ljöd kraftfullt, högtidligt och dovt. Man fick enbart genom det musikaliska tilltalet veta att något stort och viktigt var i görningen och inträffade under julnatten.

Uruppförande i Stensjökyrkan

Jag ställde mig genast frågan: kan verkligen så traditionsmättad, upplyftande och storartad musik skrivas i våra dagar? Svaret är alltså ja. Detta är ett nykomponerat oratorium, som för första gången uppfördes i Stensjökyrkan och skulle uppföras på nytt i Johannebergskyrkan dagen därpå, lördagen den 7 januari.

Premiär trots sjukdomar

Sofia Johansson var dirigent för sin kammarkör.

Det är inte lätt att få ihop en fulltalig ensemble så här i den mörkaste och fuktigaste vintern, då influensa, vinterkräksjuka och magsjuka härjar som värst, och då coronapandemin blommar upp på nytt, men med hjälp av bekanta och bekantas bekanta hade man både kammarkör och musikerensemble på plats längst fram i Stensjökyrkan på Trettondagen 2023. Vakanserna var fyllda, och oratoriet tog sin början.

Talrik ensemble

Där fanns Sofia Johanssons Kammarkör med sin dirigent. Där fanns sopransolisten Helena Ek och barytonsolisten Magnus Tjelle. Maria Gustafsson spelade flöjt, Terje Skomedal första violin, Marie Hedvall andra violin, Jill Johansson viola, My Hellgren cello, Peter Janson kontrabas och Mikael Holmlund orgel och piano. Sofia Johansson dirigerade livfullt och medryckande. Präst för aftonen var Joel Göranson, son till Ellen Finnilä-Göranson, som hade skrivit oratoriet. Han höll en betraktelse över julundret.

Poetiska texter

Barytonsolisten Magnus Tjelle och sopransolisten Helena Ek bjöd på sång.

Ellen Finnilä-Göranson hade skrivit även många av texterna. Oratoriet byggde på Lukasevangeliets julevangelium, men därutöver fanns också texter, skrivna av tonsättarinnan själv. Tack vare julevangeliet, Jesajas profetior och många julpsalmer finns ett rikhaltigt och välkänt språk att använda sig av. Ellen Finnilä-Göranson hade lyckats bra med sina texter. Här liksom vad gäller musiken hade hon arbetat nyskapande inom traditionens ramar.

Stöd från Birgitta Landgren

Peter Janson med sin kontrabas.

I sitt tacktal efteråt framhöll Ellen Finnilä-Göranson sin glädje över att i ord och musik ha fått lyfta fram det stora undret, som innebär, att Gud själv blev människa här på jorden. Hon tackade alla medverkande och särskilt Birgitta Landgren, Stensjökyrkans organist. Birgitta Landgren hade hela tiden uppmuntrat och givit sitt stöd i arbetet med juloratoriet. De medverkande var efteråt upprymda och glädjestrålande efter en väl genomförd musikgudstjänst. Man hade kunnat genomföra uruppförandet trots sjukdomarnas härjningar.

Ett oratorium med förutsättningar att slå igenom

Detta juloratorium har många förutsättningar att bli omtyckt och älskat. Detta är bra musik, som samtidigt är lättillgänglig. Detta är ny musik, tillkommen inom traditionens ramar. Åhörarna känner därför igen sig i tonspråket, och detta är inte det minst viktiga. Man kan bara hoppas, att oratoriet kommer att spelas då och då, och att det med tiden blir inspelat och utgivet på cd-skiva.

Lars Gahrn

2023-01-19