Rådas många skolor

Skolhistoria angår oss alla, ty alla har vi gått i skolan. Råda Hembygdsförening ägnar sin årsskrift för 2020 åt skolor i Råda. Här får Rådaborna en kortfattad översikt över sin skolhistoria. Den är mycket användbar, om man vill fördjupa sig i sina skolminnen.

Tre skrifter om skolhistoria

Omslaget till Råda Hembygdsförenings årsskrift visar en ritning av Mölnlycke folkskola från 1905 (tyvärr riven).

Titeln är: Råda Hembygdsförening: Årsskrift 2020: Skolor i Råda (Redaktör och layout: Ann-Margreth Wiberg 2020, 60 sidor inklusive omslagen, av vilka 48 handlar om skolan). Föreningen har tidigare utgivit en liten småskrift med skolminnen: Edit Moberg, Skolminnen från Råda åren 1924-1961 (1992, 39 sidor). Skolornas historia har skrivits tidigare. År 1980 kom Oscar Jonssons bok ”Råda skolor: Mölnlycke, Pixbo, Benareby” (93 sidor). Sedan dess har mycket hänt. Mycket, inom skolans värld väldigt mycket, hinner hända under 40 år. Skolorna har blivit fler, och utbildning krävs numer till i stort sett alla sysselsättningar. Wendelsberg är den mest kända skolan inom Råda. Den har ägnats en särskild årsskrift, och därutöver finns mycket mer skrivet om denna folkhögskola.

Värdefull fotodokumentation

Årsskriftens redaktör och huvudförfattare är Ann-Margreth Wiberg, som har gjort en stor insats. Få människor kommer på tanken att fotografera nutida skolbyggnader, hur funktionella dessa än må vara. Den arkitektoniska stilen är som regel både enkel och alldaglig. Dessutom är flertalet skolor högst nutida. I hembygdsföreningens arkiv fanns därför få skolbilder. Wiberg har därför åkt runt och fotograferat. Dessutom beskriver hon kortfattat varje skola. Tjugo sidor fyller dessa bilder och dessa redogörelser. Dessutom har hon skrivit årsberättelsen (fyra sidor) och fyra sidor med bilder och korta texter om allmän skolhistoria. Det är utmärkt, att årsskriften är lagom utförlig, så att läsare inte avskräcks av textmängden.

Dokumentera nu!

Kyrkskolan har romanska (upptill rundade) fönster så som Råda kyrka. På detta sätt markerade man sambandet mellan kyrka och skola. Foto: Lars Gahrn.

Det är viktigt att inte slå sig till ro, ty skolans värld är högst föränderlig. På Wibergs skolkarta finner vi att elva skolbyggnader är i bruk, men inte färre än nio skolor är nedlagda. Mölnlycke folkskola, som återges på årsskriftens omslag, revs 1979. Det är hemskt, att en vacker tegelbyggnad från 1905 skulle behandlas på detta sätt, men så kan det tyvärr gå till. Djupedalsskolan drabbades av en förödande brand på långfredagen 1984. Skolan återuppbyggdes visserligen men ser nu inte ut som före branden. Förändringarna är många och inträffar ständigt. Det gäller att dokumentera nu, inte i framtiden. Då kan det vara försent.

Aftonskola efter fabriksarbete

Mölnlycke folkskola från 1905 (gaveln med ingången) enligt ritning.

Även andra författare har gjort en insats. Föreningens ordförande Ingvar Bragd bidrar med en allmän skolhistorik. Helge Fredriksson har ned skrivit intressanta och skämtsamma skolminnen. Roger Jannesson och Eva Palmroth har lämnat bidrag, som har influtit i de andras artiklar. Förr var det vanligt, att barnen arbetade i Mölnlycke fabriker på dagen och gick i skola några timmar på kvällen. ”Skolinspektören anmärkte på att minderåriga arbetade i Fabriken 9-11 timmar om dagen och därför fick otillfredsställande undervisning. Anmärkningen tillbakavisades med motiveringen att Hälsovårdsnämnden hade tillsyn över minderårigas arbete i fabriken samt att aftonskolan var tillräcklig. Vad barnen tyckte om att efter 10 timmar på Fabriken senare på kvällen sätta sig i skolbänken står inte att läsa om.”

Betyg i skolform?

Mölnlycke folkskola från 1905 (ena långsidan) enligt ritning.

Ibland skulle man vilja veta mer. Från Fridaskolan får vi veta: ”Våra elevers skoltid ska leda till mer än ett omdöme i form av ett betyg. Vi vill ge våra elever en värdegrund som de har nytta av hela livet. Fridaskolans vision är ’att utbilda tågluffare’” Hur en värdegrund och en studieplan för tågluffare ser ut, det skulle vara intressant att få veta. Helge Fredriksson har mycket att berätta. I betygen stod vilken skolform barnen hade. I hans betyg stod ”Skolform a”. Somliga missuppfattade skolform som ett ämne. Barnen kunde få frågan: ”Vad hade du för betyg i skolform?” Mycket har förändrats under årens lopp, men kvar står Kyrkskolan i backen norr om Råda kyrka. Denna skola var färdig 1871 och har romanskt rundade fönster i samma stil som kyrkan, ”Skolgården var nog det bästa av allt”, skriver Helge Fredriksson. Där fanns en plan att spela brännboll på liksom backar för bob, kälke och spark. Där kunde man åka kana. Man lär sig mycket även genom att leka. Framför allt är lek nyttig på många sätt. Det känns bra, att barnen på hans tid slapp att arbeta i fabrikerna.

Lars Gahrn

2021-01-07

Kororgeln – en julklapp till Fässberg

Torsdagen den 26 november anlände en tidig julklapp till Fässbergs församling. Egentligen var den ordentligt försenad. Den skulle ha levererats till kyrkans återöppnande tidigt på året, men fabriken i staden Macungie, Pennsylvania, USA, hade varit stängd ett halvår på grund av corona-pandemin. När jag kom till kyrkan vid ettiden på dagen, stod orgeln ännu på sin lastpall framme i koret. Orgelteknikern Anders Björk fanns på plats och kunde berätta åtskilligt. Han är återförsäljare och servicetekniker för Allen Kyrkorglar i Sverige och Danmark och har företaget Tastaturen AB.

Kororgeln skall kopplas ihop med den stora orgeln

Orgelteknikern Anders Björk vid Fässbergs nya kororgel. Foto: Lars Gahrn.

Den gamla kororgeln hade alltför svagt ljud för denna stora kyrka. Den hade därför flyttats till församlingshemmet. Den nya orgeln hade målats i kyrkans färger och var alltså rödbrun. Orgeln skulle stå framme vid predikstolen. Kören står ju ofta framme i koret, och då är det en fördel att även organisten finns därframme, nära sin kör. Men tanken är, att den skall kopplas ihop med den stora orgeln på orgelläktaren, så att organisten kan sitta framme i koret och spela på den stora orgeln, som finns bak i kyrkan. Denna sammankoppling av de båda orglarna kräver dock mera pengar. Den måste därför vänta tills vidare. Karin Rosander, Fässbergs organist, förklarar: ”Det som också gör, att vi kompletterar Magnussonorgeln på läktaren, är att den nya orgeln, som är en digital Allenorgel med 50 stämmor (3-manualig), innehåller fler stämmor, som drar åt det romantiska hållet, vilket gör att man numera har möjlighet att spela större delen av orgellitteraturen på våra två fina orglar. Det har varit en lång väntan och mycket planering för att få denna orgel på plats. Kyrkoherde Carl Sjögren och kyrkorådet i Mölndals pastorat har verkligen velat satsa på orgelmusiken och dess utveckling. Nu står orgeln i koret, och det är vi mycket glada för!”

Musikskola för orgelelever

Allen är firmanamnet.

Intresset för orglar är stort. Under hösten startade Svenska kyrkan Mölndal (församlingarna Fässberg, Kållered och Stensjön) en musikskola, under ledning av orgelpedagogen och musikledaren Lo Bringeland, med inriktning på orgel. Undervisning har dock förekommit här redan tidigare. Musikdirektör Bertil Karlsson arbetade också för Mölndals Musikskola och undervisade ungdomar här på sin orgel. Birgitta Landgren, nu organist i Stensjöns församling, har gått i lära i Fässbergs kyrka för Bertil Karlsson. Nuvarande organist, Karin Rosander, har på samma sätt haft orgelelever. I stort sett alla organister har elever under sin tjänstgöring, i den mån det finns underlag.

Ett utmärkt instrument

Orgeln är målad rödbrun i kyrkans huvudfärg.

På grund av corona-pandemin dröjer det innan församlingen får komma till kyrkan och lyssna till sin nya kororgel. Gudstjänsterna sänds för närvarande genom nätet. Fässbergs kyrka är dock öppen dagtid, och då är alla välkomna att komma och se på församlingens nya orgel. Tisdagen den 22 december var jag tillbaka i Fässbergs kyrka. Efter ett besök i Mölndals innerstad behöver man en annan upplevelse. Centrum har blivit väldigt trångt och mörkt. När man kommer till Fässbergs kyrka, har man både vidd och ljus. Kororgeln är sedan länge färdiginstallerad, och samtidigt med mig anlände organisten Lars Söderlund till kyrkan. Han ville gärna provspela den nya kororgeln. Vår nya orgel lät utmärkt, och tonerna fyllde kyrkorummet. Lars Söderlund har spelat orgel många gånger i denna kyrka. Han fick – liksom Birgitta Landgren och andra – gå i lära hos dåvarande organisten, musikdirektör Bertil Karlsson, en stor orgelvirtuos och känd för sina orgelkonserter.

Många elever i orgelskolan

I kyrkan träffade jag även musikledaren och orgelpedagogen Lo Bringeland. Hon var mycket nöjd med orgelskolan, som hade inte färre än 14 elever och en som står i kö. Lo Bringeland tyckte för sin del, att orgeln är det bästa instrumentet av alla. Ja, orgeln har en stor variationsrikedom, ett bredare register än de flesta andra instrument. Jag erinrade mig Sixten Brandau, under många år komminister i församlingen, även han en stor beundrare av orgeln som instrument. Han lär har skämtat och sagt: När vi i våra bibelöversättningar läser om psaltare och harpa, måste det vara en felöversättning. I den hebreiska texten måste orgeln åsyftas! Detta är givetvis ett skämt, men påfallande är, att orgeln segrade stort under 1800-talet som kyrkornas instrument framför andra. Harpa kan spelas någon gång emellanåt men hör inte till kyrkornas instrumentuppsättningar. Psaltaren finns inte längre och har aldrig spelats i en svensk kyrka. Kyrkornas instrument framför andra är orgeln.

Lars Gahrn

2020-12-31